Den 24 april anordnades i Västerås ett seminarium om utslagning  från arbetslivet.  Ett stort antal företrädare för olika verksamheter i samhället deltog. 
     Jan Rydh, f d utredare talade om sjukfrånvaron, fakta och politiska  myter. Bland  deltagarna fanns också företrädare för såväl föreningen Stopp (mot vuxenmobbning) som föreningen Dufis (de utbrändas förening). Fackets roll diskuterades också. För dem som utsätts för kränkande särbehandling finns inte mycket hjälp att få av facket, menade föreningen Stopp. Problemet med utslagning och mobbning ansåg många av deltagarna berodde på arbetsplatserna.  
    Om en sjukskrivning får fortskrida  –   tre månader brukar anges som en gräns  –  är risken stor att den blir permanent och slutar i förtidspension. Det viktiga är att resurserna sätts in i tid. Flera deltagare vittnade om att de varit sjukskrivna i 2-3 år utan rehabilitering och utan att någon frågat efter dem.
     Jan Rydh ansåg att det inte finns något starkt samband mellan sjukdom och sjukfrånvaro. Många arbetar trots att de är sjuka. Det kan däremot finnas samband med hur arbetsgivaren hanterar sina anställda.

Myt om sjukfusket
Rydh hävdade bestämt det är en myt  och rent nonsens att sjukfusket skulle ha ökat. Ökningen av sjukskrivningarna ligger framför allt på kvinnor över 50 år och  enligt Rydh är det inte troligt att dessa fuskar. Dessutom varierar sjukfrånvaron med arbetsplatserna. På 70- och 80-talets början hade män högre sjukfrånvaro än kvinnorna. Något har hänt med kvinnornas arbetssituation.  Ute i kommunerna är sjukfrånvaron bland kvinnorna hög.

 Jan Rydh  får ibland frågan om han tycker att kommunerna är dåliga arbetsgivare. Inte helt och fullt. Det gäller bara kvinnorna. Kommunerna är bra för chefer och högre tjänstemän. Deras sjukfrånvaro har inte ökat.

Rydh sa också att har du en anställning så är din arbetsgivare skyldig att betala full lön och anpassa arbetsplatsen och uppgifter efter din arbetsförmåga. Du är skyldig  att arbeta efter förmåga.  Av mumlet från delar av publiken framgick att de hade dåliga erfarenheter av att försöka komma tillbaka till arbetsgivaren. Många hade  en helt annan erfarenhet. Vilket också något senare under seminariet framgick av Bengt Järhult, distriktsläkare från Jönköping och hans inlägg.

Friskförklarade människor behöver inte rehabilitering
Bengt Järhult talade över temat Medborgerligt broderskap med FK:s nya giv. Försäkringskassans (FK) hårdnande attityd leder till såväl utslagning som försvårad rehabilitering, sa  Järhult.  Han ansåg att FK  grovt har misskött rehabiliteringen. Många sjuka friskförklaras. Och friskförklarade människor behöver ju ingen rehabilitering, sa Järhult

Fick guldarmband  –  sen sparken
En lång stund låg en bild av en kvinna på overheaden. Det var 46-åriga kokerskan Karin från Motala. Hon hade arbetat 26 år i kommunen. Förra året fick hon en guldarmband. Nu är hon utsliten och kommunen har sagt upp henne. Karin får inte sin sjukdom godkänd som förslitningsskada. Istället friskförklarar FK henne. Och hon får söka annat arbete. Vem anställer Karin? Efter 300 dagars a-kassa är det socialen som gäller. Karin ansåg att kommunen inte gjort tillräckligt för att försöka hitta ett annat arbete åt henne.

Modern ättestupa
Järhult tog också upp ledarartikeln  i MotalaVadstena tidning (21/3). Enligt artikeln har Motala kommuns s k rehabiliteringspolizy  blivit en modern ättestupa som inte längre mäktar med sina uppgifter. ”På två år har 36 personer, varav 35 var kvinnor, sagts upp av kommunen av personliga skäl.”

Järhult gick också in på ordens valör när det gäller sjukskrivningar. Han tog Anna Hedborgs utredning  ”Sjuk eller ledsen” som exempel. Varför heter det inte sjuk och ledsen?   Bengt Järhult kritiserade också utredningen därför att den inte har ett enda förslag på tidig  rehabilitering. 

AMS och FK borde integreras
Anders Teljebäck, statssekreterare vid  näringsdepartementet höll med om att en del personer hamnar mellan de olika systemen. Han föreföll inte helt avvisade till att AMS och FK kunde integreras. Ett sådant förslag framkom också under seminariedagen och prövas nu i Norge.
    Många frågor förblev obesvarade. Som t ex hur man ska göra med de långtidssjukskrivna som varken har arbetsgivare eller a-kassa att gå tillbaka till. Dessa skickas ofta ut till kommunernas försörjningsstöd. Det är dessa friskskrivna som  svikits allra mest av systemet.

Sjuk eller  ledsen

Maj -06