Förutsättningarna för att utföra ett professionellt arbete inom vård- och omsorg äventyras om kommunernas sparbeting fortsätter. Därför bör det införas en gräns för minsta acceptabla bemanning. Konkret bör det finnas en mininivå om hur många anställda per vård- och omsorgsboende respektive hemtjänst som det ska finnas utifrån vårdtyngd och personalschema.

Mät vårdtyngden
Vårdtyngden bör mätas utifrån vårdtagarens fysiska, psykiska, medicinska och sociala status och de förändringar som den äldre snabbt kan genomgå.
     Allt fler äldre med stora hjälpbehov bor kvar hemma. Därför måste också vårdtyngden mätas. De ständiga besparingarna utgör en påfrestning för både personal och vårdtagare. Sjukdomar beroende på psykosociala och organisatoriska faktorer uppstår  bland personalen.
     För de äldre kan det innebära felmedicinering, brister i dokumentation och rapportering p.g.a stress bland  personalen. Men neddragningar och därmed tidsbrist försämrar också innehållet i de äldres sociala liv. De får inte tillräcklig rehabilitering så tappar de förmågor och blir än mer beroende av andra.

Nära smärtgränsen
Varje gång ytterligare neddragningar ska genomföras säger de ansvariga att vården inte kommer att försämras. Det innebär i praktiken ett  underbetyg till dem som idag arbetar inom såväl vård- och  omsorgsboenden  som  i hemtjänsten. 
    När fall av bristande vård uppdagas måste också en opartisk utredning göras för att undersöka om bemanningen har varit tillräcklig. Det finns en lagstiftning som säger att vården ska vara av god kvalitet. Därmed skall vårdkvaliteten också gå att mäta.
    Flera medicinskt ansvariga sjuksköterskor, MAS, är tveksamma  till att det kommer att gå att driva verksamheterna på äldreboendena och inom hemtjänsten på ett bra sätt med mindre personal. MAS:ar såväl som många anställda anser att de befinner sig nära smärtgränsen. Trycket ökar också på kvarvarande chefer som ska sköta sina vanliga arbetsuppgifter med mindre bemanning samt  sköta administrationen utöver sitt vanliga arbete.

Kartlägg risker och konsekvenser
  Fackförbundet Kommunal har vid flera tillfällen krävt att kommunerna  kartlägger risker och konsekvenser för arbetsmiljön. Det handlar dels om att kartlägga arbetsmängden, vårdtyngd, arbetsuppgifter men också hur ett schema ska se ut för den personal som blir kvar.
     Personalen kan också vända sig till Arbetsmiljöverket. Där kan man begära att arbetsgivaren gör en konsekvensbeskrivning angående riskerna för både fysisk och psykisk ohälsa om neddragningarna förefaller orimliga. Men det räcker knappast idag. –

Skytteltrafik;  akuten – hemmet
Bristerna inom äldreomsorgen tilltar, varnade Socialstyrelsen 2009. ”Platser på sjukhus och äldreboenden fortsätter att minska, allt fler äldre vårdas hemma. Men hemsjukvården fungerar dåligt. I stället ökar skytteltrafiken till akuten för de äldsta.” För att personalen, i detta fall inom hemtjänsten, ska orka och om det i framöver ska gå att rekrytera ny personal, måste vårdtyngden mätas och personalens insatser värdesättas.
   –Allt pekar på att man inte har de resurser som behövs för att ta hand om skröpliga äldre  i hemmet. Det sa Lennart Johansson, projektansvarig på Socialstyrelsen för den lägesrapport som presenterades mars 2009. Johansson menade att det blir en konstig rundgång  där människor tvingas in på akuten men knappt  hinner in förrän de skickas hem igen.  Människor far illa och det kostar pengar. Tilläggas kan att det är hemtjänsten som får vårda alla dessa allvarligt sjuka i deras  hem

Platser har försvunnit
Socialstyrelsen uppger att sedan början av 1990-talet har häften av sjukhusplatserna försvunnit och bara under 2000-talet har var femte plats i äldreboende lagts ner. Neddragningar som bara fortsätter. Nu omvandlas också servicehus till s.k. trygghetsbostäder. Därmed försvinner ytterligare vårdplatser.

Nationell mininivå
Alltfler värnar nu om vår yttre miljö. Det är viktigt. Men också vår fysiska och psykosociala miljö utgör en förutsättning för att anställda inom vård- och omsorg ska klara av sitt  arbete med hälsan i behov. Såväl som att ge de äldre både fysisk som socialt god omvårdnad.
    Det är viktigt att partierna i riksdagen initierar till  att det införs en nationell mininivå, efter vårdtyngd, för  bemanning inom hemtjänsten. Det är också vikigt att Socialstyrelsen kontinuerligt gör nya lägesrapporter om belastningen inom äldreomsorgen