Varför skickas elever som har inlärningssvårigheter men som inte har en utvecklingsstörning till särskolan? Ökningen av elever i särskolan beror delvis  på att lärarna och skolans ledning snävat in normalitetsbegreppet: toleransen för svagbegåvade och stökiga elever har minskat, liksom för dem med inlärningsproblem av andra skäl. De kräver för mycket arbete. Och då handlar det om ekonomi. Men det handlar också om bristfälliga utredningar och brist på kompetens.

Bristande utredningar
Överflyttningen till särskolan sker först efter utredning av psykolog, men också i den kåren har synen på det normala förändrats. Eller är utredningarna bristfälliga. Det har fallen i  Örebro kommun visat. Bristande kompetens ledde till felplacering. Det är allvarligt.
   För några år sedan framkom att ett tvillingpar  i Vellinge hade placerats  i särskola när de gick i fyran. Först fem år senare upptäckte man att de inte var utvecklingsstörda. De hade  istället en form av dyslexi.

Separat organisation 
Särskolan är en separat organisation med egen budget. Om en rektor lyckas få över en elev som kostar pengar  i stödinsatser i den vanliga skolan till särskolan frigörs resurser. Det är inget nytt. Men Skolinspektionen slår nu larm om att många barn felaktigt kan ha placerats i särskola. I Örebro har inspektionen hittat så många brister att man nu, tillsammans med Socialstyrelsen, drar igång en specialgranskning över hela landet.
    Ett beslut om att placera ett barn i särskolan har många och långtgående konsekvenser för eleven och dess framtid.  Man är  t.ex. inte  behörig att söka till högskola med särskolebetyg, Det är därför oerhört viktigt att kommunerna gör ordentliga utredningar så att varje beslut står på rättssäker grund och utgår från behoven hos varje enskilt barn. Nu blir det en bred granskning av särskolor efter nytt larm om felaktiga utredningar.  

Särskolan behövs.
Tidigare var särskolans framtid en politisk skiljelinje. Nu finns det konsensus mellan blocken. Det är bra. Särskolan behövs. Nu handlar det istället om att alltför många elever, utan att uppfylla särskolans kriterier, skrivs in i särskolan. 
    Föräldrarna ska ge sitt medgivande men det är ofta svårt att stå emot s.k. expertis och skolans ledning om de  anser att särskolan är rätt undervisningsplats för just den eleven. ”Där är lärartätheten högre”, kan det heta. Det är att grundlura föräldrarna. Ej utvecklingsstörda elever har rätt att få stöd också i den vanliga skolan. 
    Men generellt är föräldrar, vars barn har rätt, och behov, av att  gå i särskola, nöjda med särskolan.
   Totalt gick cirka 8 600 elever i grundsärskola läsåret 2009/10. Skolinspektionen ska nu gå igenom besluten om placering i särskola för 800 elever i 30 kommuner runt om i landet.   I Föräldrakrafts artikel kan Du läsa vad företrädare i skolfrågor från de båda blocken anser. Trots valåret, ingen vill ta strid om särskolans framtid
    Kan vi förvänta oss att kommunpolitikerna reagerar denna gång? Eller är det en fråga för riksdagen om lagstiftning utifall  skolorna även fortsättningsvis sätter eleverna framtid på spel?