Mobbning som fenomen finns på flertalet  arbetsplatser, så även i skolan och kan bl.a. ha sin uppkomst från enkla konflikter. Därför måste man tidigt förebygga, upptäcka, hantera och släcka dem. Men hur gör man då? Det handlar mycket  om  chefernas ledarstil och  arbetsmiljön på arbetsplatsen. Inte minst ute i landets skolor.

Mobbning speglar maktförhållanden
Gunilla Björk, forskare, vid Hälsohögskolan i Göteborg, säger i sin doktorsavhandling att mobbning utgör en serie kränkningar. Varje kränkning är en sorts inkompetensförklaring. Inkompetensförklaringen gäller det spel, som för närvarande spelas, till vilket hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs  att man ställer upp på dessa regler. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar de maktförhållanden, som för tillfället råder. En ökning av handlingsutrymmet motsvaras av en ökning av makt.
    Björk anser att om ledarskapet i en klass brister finns det utrymme för maktövertagande från individerna i klassen/gruppen. I det klimatet frodas mobbning och jag är benägen att hålla med henne. IG för arbetet mot mobbning.  Trots upprepad kritik mot Solbergaskolan hotades  föräldrarna med vite

Makt och svek
DN Kultur inledde den 30 maj en serie reportage om det osynliga våldet på våra arbetsplatser. Första artikeln handlade om Safet, 45, från Bosnien. Det var  en skakande skildring om hur brutalt arbetslivet kan vara med mobbning och diskriminering.
    Hans diagnos är posttraumatiskt stressyndrom. Men diagnosen beror inte på att han varit utsatt för traumatiska upplevelser i hemlandet. Utan på sin svenska arbetsplats. Det handlar om arbetsgivarens makt, svikande fackförbund, arbetskamrater som såg bort eller inte vågade/ville se och bristen på respekt för människovärdet. Det slutade för Safets del på psykkliniken i Växjö.  Han är märkt för all framtid. Denna, det svenska arbetslivets dolda skam har utspelats i Ljungby. "De skrattade bara".  – Så berövades Safet sitt människovärde

Ordlek
Det är inte ett framsteg att ordet mobbning trängts tillbaka och ersatts av ”trakasserier och kränkande behandling”. Utan tydliga ord försvagas arbetet för en bättre skolmiljö.
   Men att prata om värdegrund räcker inte. Elever kan under en lektion först ge de förväntade svaren om vad som är goda normer och sedan gå ut på rast och behandla sina kamrater lika illa som vanligt. För att skolmiljön ska förändras till det bättre krävs, som Skolinspektionen framhåller, en tydlig koppling mellan ”värdegrundsarbetet” och elevernas egen vardag.

Gigantiskt samhällsproblem
Sjukskrivningar och dåliga förhållanden har under lång tid varit återkommande i rapporter från kyrkliga arbetsplatser. Forskare får nu drygt 1,2 miljoner för att granska fyra samfund och komma med en åtgärdsplan.
    Vuxenmobbningen på svenska arbetsplatser kostar samhället enorma summor varje år, men är osynlig i statistiken. I många fall har rättssystemet helt slutat fungera. Varför? I fjärde delen av sin artikelserie visade Maciej Zaremba hur myndigheterna gömmer undan ett gigantiskt samhällsproblem. ”De skiter i vilket" – Så sviker vi de mobbade

Vår heder har inget pris
”Det kan bli värst för dig om du anmäler. – Vår heder har inget pris” Så kan det låta i Marocko när en kvinna vill anmäla en våldtäkt. Så låter det från Arbetsmiljöverket när en mobbad vill anmäla arbetsskada. Lika förnekad i Sverige som kvinnomisshandel i muslimska länder.Det framgår av  sista artikeln av  Maciej ­Zarembas uppmärksammande reportage om vuxenmobbningen.  ”Värst för dig själv” – Vår heder har inget pris

Sarkastiska anklagelser
Ny teknik och nya tillvägagångssätt har alltid använts i mobbning och anpassas efter omständigheterna.  Tidigare hängde man ut varandra på seminarier eller i brev. Nu används andra tillvägagångssätt.
    Att t.ex. inte kalla någon till ett möte per brev eller numera per mejl är vanligt i de senare faserna av mobbningen. Ett annat exempel är att en chef skickar sarkastiska mejl med inlindade anklagelser mot en medarbetare till en annan chef i organisationen (men inte till den som kritiseras), dessutom med kopia till många andra. Mejl av den här sorten blir som ett gift som sprids, och det skapar rädsla.

Mobbning: Såsom i en spegel.
Att se sig själv i spegeln kan vara stärkande. Man arrangerar anletsdragen och vrider huvudet i en fördelaktig vinkel och tänker – det där ser ju ut som en sympatisk och attraktiv person. Men så råkar man en dag se sin egen reflektion helt oförberedd. Allt ser plötsligt konstigt och frånstötande ut.
    Maciej Zarembas reportageserie om vuxenmobbning på svenska arbetsplatser i DN Kultur är som ett av dessa ofrivilliga spegelögonblick. Normalt uppfattar vi svenskt arbetsliv som ovanligt demokratiskt: stort fackligt inflytande, en hög grad av medbestämmande, tämligen platta organisationer och konsensussträvande chefer. DN-artikeln ”Såsom i en spegel” är   signerad  Henrik Berggren.

Gränserna har passerats
Kristina Östberg, psykoterapeut och författare till boken ”Mobbning på arbetsplatsen”, anser att mobbningen har passerat alla  gränser .Vuxenmobbare brukar inte lämna spår, ofta låter de i stället andra personer göra jobbet:  Forskning visar, enligt Östberg,  att de som har många gåvor och mycket resurser kan klara sig lite längre, men på slutet mår den lika dåligt som den som är ”lågpresterande” från början. Det visar bara hur tufft mobbning är.