|
LAS – inga skäl till
förändring |
Det finns inte en majoritet i riksdagen för att
förändra lagen om anställningsskydd, LAS. Dagens LAS innebär att
om företaget har högst tio anställda har arbetsgivaren rätt att
innan turordningslistan för uppsägning fastställs undanta två
personer som är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten.
Men Maud Olofsson (C) vill göra LAS till en valfråga. I valstrategin skriver
C: Med
Centerpartiet i Alliansen kommer tydliga steg att tas för att skapa
ytterligare flexibilitet och öppenhet på arbetsmarknaden. Olofsson
får medhåll av FP och KD men inte av M. Oppositionen (S, V och MP)
vill inte göra några förändringar av LAS. I detta instämmer alltså
M något
förvånande.
M ser inga sakliga skäl för förändringar. –
Människor vill ha trygghet, vi vill ha sysselsättning. Det är en
betydande ökning av otryggheten om man gör grundläggande
förändringar av anställningsskydd och turordningsregler, sade Anders
Borg. Som mest skulle det ge ett par tusen
jobb, enligt Borg. De övriga allianspartierna, Svenskt Näringsliv och
organisationen Företagarna delar inte M:s åsikter. LAS omfattar
alla anställda på arbetsmarknaden.
Moderaterna får däremot godkänt av allianskamraterna när det gäller
förslaget om att förlänga tiden för provanställningar från sex
till tolv månader och att införa lärlingskontrakt för
gymnasieelever. Men Socialdemokraterna är
kritiska på den punkten.
En flexiblare arbetsmarknad talar bl.a. Maud Olofsson
ofta om. Innebär det då att när ett företag sparkar ut en anställd
p.g.a. arbetsbrist Arbetsförmedlingen då kan hänvisa en tillfällig
praktikant till jobbet? Som gör samma jobb som den tidigare
anställde. Facket kan ingenting göra. Den tidigare anställde tvingas
då acceptera ett
jobb med 3.0000 kr mindre i lön per månad. Är det detta Olofssons flexibilitet
går ut på?
Det skiljer sig också mellan dansk och svensk arbetsmarknadspolitik. I
Danmark har man flexicurity som är en tredelad modell med aktiv
arbetsmarknadspolitik, generösa ekonomiska stöd vid arbetslöshet och
flexibel arbetsrätt. Starka kollektivavtal och trepartsöverenskommelser
är avgörande förutsättningar för en väl fungerande dansk modell
med rörlig arbetskraft, liksom utbildning i olika former för
arbetskraften.
Ungdomsarbetslösheten är oroande hög i Sverige. Men förändringar av LAS
skulle knappast lösa det problemet. Det behövs
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att komma till rätta med de
ungas arbetslöshet. Den delen har alliansregeringen inte skött på ett
tillfredsställande sätt. Alliansen talar om arbetslinjen. Men alla
friskförklarade sjuka orkar inte arbeta. Det gör däremot unga
arbetslösa. Men de får inte chansen. I
Aktuellt den 10 juni skilde sig siffrorna om ungdomsarbetslösheten
mot tidigare.
Vore det inte bättre att de unga fick chansen
att komma ut mot samhälle och arbetsliv. T.ex. till en början få gå Arbetsförmedlingens
introduktionsprogram under 3 månader som nu många sjuka tvingas delta
i. Under 3 månader kunde en del av de unga få stöd och matchning.
Varje ung som kommer in i arbetslivet är en samhällsvinst.
En del unga har varken fullständiga grundskole- eller
gymnasiebetyg. Varför inte hjälpa dem att läsa upp sina betyg under
sin arbetslöshetsperiod? Andra kanske kunde få praktikplatser eller
lärlingsjobb. Rätt satsning på arbetslösa unga skulle vara något
mycket positivt.
|